I strålande solsken och mild bris sjösatte vi Scarlett vid Rosättra varv.
Dagen till ära fick hon sitt namn i riktig text på akterspegeln (det förra var skrivet med blyerts på en bit maskeringstejp) och vi tror att det kan ha bättrat på vår lycka.
Tidigare så ar det räckt med att jag och brorsan bara pratar om båten för att det skall slå om till 20 mps Nordlig vind.
Kranbilen kom från Spillersboda och han var ohyggligt trevlig och bra att ha att göra med.
Jag vevstartade motorn på fjärde försöket och det var en del trixande för att backa ut. Jag har ju läst om att det inte är helt lätt att backa när propellern sitter akter om rodret på en långköling. Jag är böjd att hålla med.
Vi kryssade sedan den korta sträckan genom Vätö sund bort till bojen vid Nysättra där vi plockade ombord 4-åringen och tog en extra liten vända för motor.
I de få byar vi lyckades fånga upp fick jag föraningar om hur den seglar och det kändes fantastiskt.