Det sjunger i själen

Efter sedvanlig dramatik och med de förseningar som är förknippade med två små barn tog vi oss mot Vätö sund.
Vi gjorde ett snabbt pit stop på Biltema för att införskaffa båtshake(stavas det så?) och ett mångfaldigt längre på Flygfyren för proviant.
Väl ombord satte vi mantåg satte an vanten och röjde upp i ruffen.
4-åringen fick starta motorn och vi gick för den i cirkus tio minuter i nån vi satte segel.
Vid det laget var det i princip slut på vind i sundet men vi myslänsade i strålande sol.
När vi närmade oss Björköfjärden började lillflickan få spel (oklart varför) och när vi kom ut ur sundet var frugan i praktiken hållen gisslan under däck.
Pojken som nu fick kryssa i ok vind för första gången var extremt uppspelt och skrek att det var den värsta storm han varit med om.
Det gläder mig ohyggligt att han gillar det!
I själva verket var det kanske en sex mps och vi loggade fem knop. Det hindrade honom dock inte från att väldigt dramatiskt vackla omkring och snudd på göra kullerbyttor i varje slag.
Ruffgisslans tålamod brast dock till slut och vi beslöt att återvända hem.
Det blev ändå en lyckad daytrip som gav alla mersmak.
Sköj!